Storerikvollen - Nedalshytta

29/7 Onsdag - 24,4 km

 

Denna dag är vi utrikes hela dagen, ingen riksgräns passeras. Det har varit varmt i natt, Hela övervåningen kändes som ett tørkerom och fällarna behövdes ej. Fönstret fick stå öppet. En något smaklös frukost intogs och något smaklösa mackor breddes till lunch, somliga med brunost. Vi var klara kl. 9 förutom att GPS:en skulle programmeras med dagens väsentliga waypoints. Detta tog en halvtimme. De grovt tillyxade positionerna var hopplöst felaktiga, skulle det senare visa sig. Nu gjorde tidsförlusten inte så mycket, skulle det också senare visa sig. Dock hann det börja regna, så vi avtågade skrudade i regnställ och regnskydd. Nu var det en liten skur endast, så jackan åkte av efter någon km. Senare under förmiddagen fick vi ytterligare en skur på oss, f.ö. hade vi kanonväder hela dagen.

 

Vi gick leden mot Enan till övre stigen mot Nedalen. Väl på denna vandrade vi till stigdelaren mot Sylstationen. Vi var något osäkra på om vi skulle hitta stigdelaren på denna icke rekommenderade vandringsled. Nu var farhågorna onödiga. Stigen var väl ingången, väl rösad och stigdelaren var väl skyltad. Dit tog det 2 timmar.

 

Sen blev det segt trots torr och god stig. Vi var framme vid markerade stigen Sylarna/Storerik kl. 1310. 10 knappa km på 3½ timmar. Väljer att gå till vadet, 13 km från Storerik, för lunch. Vadet tar en halvtimme. Först gäller det att hitta farbar väg för lågskaftskängade vandrare. Torsten knäppte alla knapparna på sina kängor och vandrade fram och åter och ledsagade övriga över jokken. Lena blev lite blöt. Därefter lunch. Det hade nu börjat blåsa ordentligt, så vi kröp ner i en svacka. Göran hade nu en ny leverpastejmacka.

 

1520 lättar vi och har c:a 10 km kvar. Vi inser att middagen kl. 18 kommer att missas. Bra dock att vi då sannolikt även kommer missa samvaron med de 25 lavskådarna från SLU. Det går ganska bra för oss efter energiintaget. Vi följer rengärdet en bit och når snart vad nr.2 över jokken från Sylarna. Nu vadar vi på en kvart p.g.a. ny vadningsprocedur. Göran testar stenarna och kommer över. Torsten lånar Görans stavar, går tillbaka och lotsar sedan över Eva. Tar sedan båda paren stavar tillbaka och lotsar över nästa, som då har Evas stavar. Proceduren upprepas. Alla vadar en gång. Torsten vadar 10 gånger. Alla är hyggligt torra. Nu har vi c:a 7 km kvar, ganska sega. Anita tappar flåset och får ladda upp med en macka eller två. Staffan har en axel som ömmar, Lena en hälsena.

 

Vi närmar oss Neaklumpen men vet ej om det är höger- eller vänstervarv runt denna som gäller. En mängd spänger är utslängda över fjället till viss vägledning. Sen tappar vi stigen! Sån’t suger. Det tycks som om att en ny ledsträckning skall dras. 5/6 av oss följer denna. Torsten går högre på fjällsluttningen och hittar leden. T vill ej tappa tagen höjd utan följer stigen som går fasligt brant utför. Framme vid Nedalshytta kl. 19. Övriga kommer 15 minuter senare.

 

Under tiden har T checkat in, beställt mat till 2030 samt inventerat faciliteterna. Vi hinner såväl duscha som öla innan middag. Det känns inte så stressigt ändå till slut.

 

Ärtsoppa, fläsklägg med rotmos (kolstappe), norsk falukorv (tunnare än originalet) samt jellopudding. Nedalshyttas röda vin därtill, som var förvillande likt Storerikvollens dito. Kaffe och kaka samt lite bildjobb före läggdags. Göran läser dagbok. En mastig dag med ett trevligt och gott slut när vi väl kom i hamn. 24 km, i morgon blir det kortare men brant uppför till en början.